Dagen efter avslutad syntolkningskurs. Jag är exalterad, det här var till och med roligare än jag hade trott och jag fick väldigt mycket beröm vilket känns bra för jag har tänkt att det här nog skulle passa mig och nu fick jag det bekräftat.
Att syntolka innebär att beskriva det som inte framgår av dialog och ljud för personer som inte är seende eller som av andra skäl har svårt att ta till sig visuell information. Det är viktigt att hitta gliporna, det vill säga de pauser där syntolkningen inte stör, till exempel i scenbyten eller mellan dialoger. Jag fick mycket beröm på detta område samt för mitt målande språk. Berättandet ligger mig ju väldigt nära hjärtat och det känns viktigt att ha en förmåga att berätta så att även personer som inte är normfungerande kan ta till sig. Kultur är en demokratisk rättighet.
Kursen var en grundutbildning som fokuserade på hur man syntolkar film. Jag vill gärna lära mig mer om hur man syntolkar teater och konst och hoppas på en fortsättningskurs med samma kursledare. Detta innebär dock inte ett karriärsbyte; det är ovanligt att jobba heltid som syntolk, utan kan vara något man gör på uppdragsbasis då och då utifrån intresse hos Synskadades riksförbund. Jag tänker framför allt att jag kommer ha nytta av det i yrkeslivet, nästan oavsett vad jag jobbar med.
