Maken väckte mig med doften av amerikanska pannkakor imorse. Detta kan ha ett samband med att han för en stund sedan åkte han iväg mot sitt årliga rollspelskonvent och därmed lämnade mig ensam med barnen för de kommande fyra dagarna. Det är femte året i rad han är borta och jag börjar vänja mig, men förutsättningarna i år inte de bästa. Förutom att jag är förkyld och har mensvärk är C spritt språngande galen för tillfället. Det blir garanterat inte en lugn stund. Känner mig ändå förhållandevis cool eftersom min mamma kommer hit någon dag. Önskar dock att det kunde vara varmare så jag, Lovisa och barnen kunde reprisera den utflykt vi gjorde förra påsken.

Faktiskt en av de bästa dagarna i mitt liv.
(Det slår mig att det kan vara svårt att skilja på mig och Lovisa här. Hon är den galna som badar fötterna i april.)